onsdag 29 april 2009
mitt kvarter
blommande blommor och trädiga tradiga grönskande träd. solen skiner och himlen är ljus och öppen. det luktar vår och alla hjärtan brinner i ett hoppande hopp om att det är nu allt löser sig. allt är så förbaskat fint, benen lätta och hjärtat glättigt glatt. man är full och ful efter att ha vilat och velat och inget kommer någonsin att kunna stoppa en fram tills att det brister. mattan rycks, himlen faller och hjärtat spricker. fasaden trillar och gräsfläckarna på sommarklänningen går inte bort. man luktar grill och smakar snus. men det är vår och efter vår kommer sommar. det är vår vår och ögonen tindrar. det är nu det ska hända. det är här det borde hända. det händer. nu. eller aldrig. förr eller senare. ja eller nej. kanske kanske kanske och på natten är det svalt. en tindrande tro, ett bultande hjärta och ett dumdristigt sinne får mig att logga in. jag tar mig in i matchen med korten på bordet och öppen jacka. bleka blottande själar plockar fram pluntan och glömmer allt i hoppet om något nytt och bättre. livet lever och parkerna fylls. fyller upp livet. en öl är ingen öl, två öl är en för lite och himlen är fortfarande fin.
tisdag 28 april 2009
lemon
det tunga hjärtat trillar fram de redan många gånger gågna stadens gator. två trötta ögon möter vimlande själar på väg mot början av slutet och slutet av början. de vet inte vad som väntar och väntar inte medan de vet, de kan ingenting men äger hela världen. hopplösa lösa och slösande kroppar mot förfallets ingång och livets fortsättning. frihet och förödelse är ständigt tillsammans. två trötta axlar möter huvudets tunga tankar och medför benens tomma gång. allt är förstört och inget är rört. en evighet är slut och inget har förändrats förutom det hål som ivrigt gnager i den köttigt pumpande muskeln av ångest och tro. världen är full av idioter och allt är sig likt. världen är full av idioter och inget blir någonsin desamma. det här livet förgör oss och förstör oss och jag undrar hur länge man måste kämpa. hur mycket ska pumpen tåla och sinnet finna. baby baby you´re lemon in my eye
måndag 20 april 2009
hallelujah
det handlar inte om jesus. det handlar inte om att det till synes döda fröet växer till det renaste och frodigaste liv. det handlar inte om att ett litet ägg kan bli något fjunit som andas. det handlar inte om tiden. det handlar inte om valen. det handlar inte om platsen. och ibland heller inte om sången. men till viss del handlar det om ljuset som tar över mörkret. det handlar om tron på att det kommer något bättre och att det finns någon mening. det handlar om det som får oss att andas. det handlar inte om dig. det handlar inte om mig. det handlar om oss och om vi lever
torsdag 16 april 2009
jag vill känna att jag lever
ibland mår jag bäst när jag inte tänker alls. när jag låter hjärtat eller den dumdristiga barnasjälen inom mig bestämma. jag vill inte att det roliga ska ta slut. jag hatar slut. avslut. det är så oerhört fantastiskt att bara få vara ibland, eller göra vad som faller en in. faller in faller en faller alla och mitt hjärta faller, jag faller in i livet. idioti, dårskap och struntsaker är ibland det som får dygnet att gå runt. testa på, försöka eller bara göra. jag vill känna att jag lever, först då är jag, jag. den stunden är ibland kort, men finns alltid kvar och bygger på det där inre starka. en stryrka som sedan ständigt ska duellera mot herr å, som allt för ofta i mitt liv knackar på. jag vill känna att jag lever, först då vet jag skillnaden på att vara vid liv och verkligen leva. känna, verkligen känna.
tisdag 14 april 2009
versatile
allt och inget. allt på samma gång men utan att ta tid. som vanligt alla tommar ord och överfyllda känslor. tankar som rinner över bredden och drömmar som äter upp. eller äts upp. armarna sträcker åt varsitt håll, snart går kroppen sönder på mitten. allt man vill och allt man ska. alla man borde och allt som finns. allt det där och allt det andra.
ständigt samma meningslösa drabbel som formar en meningsfull eller iallafall full tillvaro. full av skit och full av liv. kanske är det samma sak. när man har det bra finns alltid sådant som bränner. i ett tillstängt land i en dyster tid, allt påverkar en men inget berör tillräckligt. vi går förbi varandra och tänker inte på våra hjärtan.
"en pojke tänker med hjärtat, en man med hjärnan?"
ständigt samma meningslösa drabbel som formar en meningsfull eller iallafall full tillvaro. full av skit och full av liv. kanske är det samma sak. när man har det bra finns alltid sådant som bränner. i ett tillstängt land i en dyster tid, allt påverkar en men inget berör tillräckligt. vi går förbi varandra och tänker inte på våra hjärtan.
"en pojke tänker med hjärtat, en man med hjärnan?"
torsdag 9 april 2009
visa vid vindens ängar
ett varmt gult sken strålar igenom de gamla dammiga spetsgardinerna som varsamt hängts upp i volanger i sovrumsfönstret. på det stora gamla vackra klädskåpet med en inbyggd spegel högst upp, inramad av krussiduller, hänger bärnstenshalsband på handtaget. sängen är draperad av ett virkat överkast, men just nu belamrat av linneskåpets innehåll. på golvet står kassar, lådor och korgar. alla fyllda av minnen och pinaler från en svunnen tid. på väggarna händer tavlor, målningar och porträtt av människor som inte längre går på denna jord. byrån vid dörrkarmen är uttömd och lådorna ekar av längtan till att återigen fyllas. rummet saknar sin ägarinna och tiden står stilla.
på ålderns höst kan allt så vackert förfalla. det vita blir gulblekt och det vackra får fläckar. ett långt livs berättelser, minnen och upplevelser glöms bort och ingen märker när det skvätter från vattenkannan på väggen. ingen märker en förvirring i ensamhet. ingen hör en saknad som inte vet att den borde finnas. ingen känner längre igen männsiskorna på porträtten. det är smärtsamt att stå mitt i ett levande förfall som står stilla i förmiddagssolens glitter. vad hände med tiden som försvann och vem minns alla minnen?
en drottning av sitt slott flyttas dit omvårdnad finns, där den tid som varit inte längre märks, bara tidens spår i ett gammalt sinne. ett sinne som glömmer vad som hände igår och som inte längre vet vad som funnits. men det kommer bli bra. de säger så iallafall.
på ålderns höst kan allt så vackert förfalla. det vita blir gulblekt och det vackra får fläckar. ett långt livs berättelser, minnen och upplevelser glöms bort och ingen märker när det skvätter från vattenkannan på väggen. ingen märker en förvirring i ensamhet. ingen hör en saknad som inte vet att den borde finnas. ingen känner längre igen männsiskorna på porträtten. det är smärtsamt att stå mitt i ett levande förfall som står stilla i förmiddagssolens glitter. vad hände med tiden som försvann och vem minns alla minnen?
en drottning av sitt slott flyttas dit omvårdnad finns, där den tid som varit inte längre märks, bara tidens spår i ett gammalt sinne. ett sinne som glömmer vad som hände igår och som inte längre vet vad som funnits. men det kommer bli bra. de säger så iallafall.
måndag 6 april 2009
om
om du var om jag var om vi var. om himlen föll om stjärnorna trillade om solen hjälpte. om tiden stannade om dagarna aldrig tog slut om nätterna var för evigt. om tanken var gjort om livet var levt om inget var möjligt. om sanningen ljög om lögnerna segrade om allt var inget. om hjärtat om hjärnan om benen om tonerna om orden, samarbetade. om tur om otur om inte. om?
söndag 5 april 2009
your song
man lägger av, lägger ner och lägger på. ibland blir det rätt, ibland blir det fel. vägen svänger av åt fel hål utan mig och min plan. spåren tar slut. lusten försvinner. fällorna fälls. natten blir mörk. någon annan. alltid något annat eller bara det där felet. något som inte känns rätt, eller bara inte blir rätt.
jag vill vara en del av det där igen. jag. men bättre. ännu bättre och mer för mig. mer rätt.
jag vill. jag behöver.
jag vill vara en del av det där igen. jag. men bättre. ännu bättre och mer för mig. mer rätt.
jag vill. jag behöver.
torsdag 2 april 2009
abc
tillbaka där allt startade. där det som fanns var och där det här var allt. det som var jobbigt och det som var bra. det jag älskade och det jag hatade. det som var jag, gjorde mig och kanske framförallt inte var jag, alls. samma gamla ögon ser på samma gamla gråhet med en nygammal blick och en känsla av att allt är gjort. den tiden som är så långt ifrån men ändå så nära. allt jag hade finns kvar men är ändå spårlöst försvunnet. ett trillande tillbaka i en tid som inte längre är för att samtidigt inse att världen är större än man någonsin trott. att under andetagens gång förstå hur de utvecklats och vad världen, livet och allt det andra gjort. gjort med mig. gjort för mig. gjort för oss och allt. vad jag har gjort för den, eller det. att komma tillbaka, men att vara på utsidan. en inkräktare i det samhälle som så länge var mitt. som var en del av mig och som jag var en del av. en utomstående i min värld. det som var allt så himla länge. väldigt konstigt. befriande skönt. att förstå "framtid"
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)