do you dare

att våga släppa taget för att få ett bättre grepp men att alltid tänka på fallet. vi byter plats, verklighet och problem. vi sår, vi spår och vi går. jag springer och lämnar men kommer alltid tillbaka. kanske inte till något gammalt men till något nytt i gamla banor. runt hörnet fälls många skuggor.

att våga vara jag. att våga lämna allt för något annat. inte tänka på vad som kan hända eller inte har hänt. siktet på nuet och inga spöken kvar. dansa till natten blir morgon. en energi som tömms men fylls igen. inga tomma hål bara mörker av ljus. följa de glittrande färgerna längs den fria konsten som uttrycker den vidriga världens fel och under. att våga tycka att fel är rätt och glömma allt annat.

det är lätt att bestämma sig för något för att sedan ge upp det. ännu lättare att lämna något innan man tillslut kommer tillbaka. våga tro på det som inte vågas utan bara är. att pausa från livet för att sedan dränkas igen. att våga leva på hoppet.

dance dance dance

sju timmar och tjugosju minuter tills äventyrens fläktar återigen pirrande piskar mitt ansikte. nya erfarenheter och fantastiska upplevelser. en hand i min och vi två mot världen. igen. en timma och fyrtio minuter senare beträder våra små tygskorsbeklädda fötter ny mark. annan mark. ett annat språk och nya tider. snart är vi på väg, men som alltid på gång och livet är till för att levas. jag längtar samtidigt som jag vill att allt ska gå långsamt. nu händer det igen.

13

snöstorm varvas med solsken som varvas med snöstorm. flickan som aldrig ville bli vuxen försöker att få håret att glänsa i en dämpad värld. det var flickan som var syster duktig som liten, gjorde allt som det skulles och lekte mamma för att dölja sin oro. men osäkerheten gick snart inte att dölja och duktig blev färglös och tillknäppt. tiden som saknas och möjligen gått förlorad kommer aldrig igen men flickan kom tillbaka. hon vände på det som kunde rubbas och slog tillbaka underifrån, men utan att skada. flickan kontrade sin präktiga bakgrund med ett långdraget uppror och en svårkämpad fight. allt som egentligen fanns glömdes på vägen men trillade sedan tillbaka och i rätt fack. flickan blev den som vinnande vägrade våga vara vuxen och trotsade det andra med en naiv poesi. det blev ord som värjde flickan mot det som sårat, toner som skyddande från det som inte var eller blev.

att våga bli vuxen igen tar lång tid då det är svårt att släppa det man gömmer sig bakom. det är svårt att sluta med något som gör en till det man är och trivs med. en dag kommer flickan tänka på att bli vuxen, då saker med den vuxna världen återigen lockar. den dagen är det inte för att skydda sig mot det som inte var sant utan för att utveckla det som finns att bli. en dag kommer flickan bli vuxen.

let it be

gatorna är sopade, asfalten ljus och solen letar sig fram bakom vinterns gråa skägg när den kärleksfullt sticker i ögonen. trädens nakna vassa grenar killar molnens mjuka hörn och dess pinniga mörker bultar hårt för att få slå ut i blom. det är bara munkjacka och tygskor när barndomen kommer tillbaka och längtan blir till det som är. lätta steg för ett tungt sinne när vintern plötsligt blir till vår. livet börjar leva och jag vill bara ha mera. ivrigheten tar över och plötsligt vill jag att allt ska gå sakta. våren får aldrig ta slut eller någonsin börja tyna ty det är bara början på det bästa vilket gör det större än allt. med våren vet jag att det kommer mera av det som får livet att gå runt. låt det vara. låt det bli.

echoes

en bättre dag en bättre stund ett bättre ögonblick. det finns det kommer och vi ska. tillsammans är man bättre än ensam och när inte solen skiner finns inget att återfå. utan att blunda tänker vi på det som inte är här. jag vill så mycket men inser inte vad jag fått. nu skiner solen och jag tänker på det jag inte borde ägna en tanke. jag borde göra det som dagens timmar borde tjäna. men några vita kuddar i en större möbel lockar mer än något annat. två trötta ögon och en vilsen själ gör inget bättre. det är först när man slutar tänka som saker kan bli bra. jag tänker för mycket och ibland för lite. ibland tänker jag inte, därför finns jag.

hired gun

å: du skyller ju allt på vädret
c: men det är ju mars
å: men när det var februari skyllde du ju på det, du kan inte skylla allt på vädret
c: ja men då var det ju februari. och nu är det mars. martyrmars

come on carolina

vissa dagar tillåter jag mig tro på något som jag inte kan se eller förklara. något som är mer än oss andra. någon eller något som alltid är med oss men sällan syns eller hörs. jag vet inte vad det är eller hur. men ibland vill jag vara tro, för det är en sådan fin tanke. att få tro. jag måste försöka hålla mig till att allt har sin mening och att de till slut alltid ordnar sig. på ett eller annat, sätt.

vissa dagar är tanken på en tur eller tro svår att inte skratta eller gråta bort men jag blir hela tiden överbevisad. kalla det slump, tur, en vakande ängel, inbillning, gud eller vad som helst. jag vet att det finns där. även om det inte går att räkna med alla gånger. men jag vet att då och då blir det ett lyckligt slut. igår blev jag varse om att det inte är slut än utan att det knappt har börjat. idag skiner solen.