jul. denna juliga och ljuvliga jul. tillbaka på min barndoms marker. jag står i en skog som en gång vad tät och djup, mörk och dammig. en skog som jag inte vågade gå in i men som kittlade i magen. en skog full av nästan döda träd. granar som bara levde på toppen. där granen fick sol och himmel var det grönt, där granen trängdes med andra var den död och grå. det var en skog med sagor och troll. idag står jag i skogen som en gång kanske födde min fantasi. men idag ligger skogen snyggt uppradad i stockar och ris. skogen finns ej mer, men vi ser havet. för en havsutsikt är min drömmande glömmande barndomsvärld nedhuggen. den är uppstaplad och redo för att om en tid reinkarneras som exempelvis ett middagsbord i en meningslös vardag i en hopplös familj. min saga är bruten och jag undrar var trollen tog vägen.
vid stranden låter jag mina blå blandas i den sol som går ner över det stora blöta. vattet spelar i gult rosa och dimblått och vinden står stilla men sjunger. mina läppar blåser torra och fötterna är kalla i de röda stövlarna som möter det isande blöta när vågorna trillar över kanten. hjärtat slår idogt på och jag tänker att kärleken är svår.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar