söndag 23 augusti 2009
mr moon
två blev till en och framtiden är här. för mycket har vinglat men äntligen är vägen på väg med mål och skål. det kanske inte går över men det kan bli bra. inget kanske är löst och inget kanske aldrig fanns. tiden är en konstruktion för att veta att dagar tar slut och dagar börjar, jag försöker att tro på det jag ser när jag tar stegen utan synlig mark. ett slut och en början som pågår samtidigt men jag kan nog följa med. krampen är kvar, bultandet också och jag vet fortfarande ingenting. jag testar mig fram utan karta och kompass när jag sjunger till livet. fånga mig om jag faller. än är jag uppe.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar