sommartid som blir mörkertid.ljusnande framtid som blir iskall vinter. blommande flädersaft blir rivande hostmedicin. lätta fruktiga hopp blir tunga släpande slag. färgglada klänningar och bara ben blir extrastrumpor och ännu mera mörkt.
tiden tar tag i svedan och hittar den även om den inte finns. ljusa hjärtan längtar bort när de mörknar fast de har det bra men bara för att slippa låsas le och se hur allt försvinner. vi skapar och slår ner. lägger oss längs rälsen och slutar höra.
alla är i samma båt och alla gör det värre. allt blir så förbannat svårt och hårt när vi tvingar oss in i ett iskallt moln. en period som vi kreerar för att slippa leva som vi lär. en tid som kanske bara är. utan ondska och misär. måste hösten dela oss isär?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar