det är så mycket jag vill skriva. så mycket. samtidigt som jag vill vill vill så tappar jag lite lusten. ibland skriver jag lite på mina andra ställen, och just nu är det nästan bäst av allt att skriva för hand, det är något visst med det. på senare tid har jag nog dessutom svävat iväg lite i mina drömmar om poesi och försök till att vara svår, men slutar som förvirrad, eller konstig, som vissa verkar föredra att kalla det, mig. men det gör inget, jag är gärna konstig. och svår, för all del. det konstiga och svåra har tydligen och uppenbarligen börjat färga av sig på min stil, vilket iochförsig började redan för länge länge sen. men nu känner jag mig liksom bekväm och fab - samtidigt som det är jag. vilket är bra.
på senare dagar har jag lärt mig mycket, och träffat mycket folk. det känns bra. jag har lärt mig att skriva pressmedelanden, varit på & arrangerat min första presskonferens, lyssnat på electro, rock, soul och hiphop, kommit på att tidningsreleasefester nästan har allt,och att rocken kan vara sanningen. igår var jag exempelvis på rockklubb. en rockklubb som inte var som någon annan rockklubb jag varit på. lite mal placé, men grym. där kunde vi leva. och folk levde. och dansade. dansade och glömde allt annat. det var grymt. nu ska jag dricka te med världens bästa granne och lyssna på dagens fantastiska skivköp. kärlek
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Du är ju FAB.
Ja, du läser rätt. Jag har åter gjort entré i bloggvärlden. Jag har släppt pretentionerna och tänker skriva av mig allt vad huvudbry heter.
Prioritering ett på min lista är dock en dejt med dig! Öl, månne?
Skicka en kommentar