instant repeater 99

att vandra i samma skor, på gamla vägar, i gångna spår. jag kom tillbaka dit allt började, där jag började och fann det jag fann för länge sedan. jag. som mig. men så vände jag mig om och gick till gårdagens trappa och kände hemmets ljuva dofter och mitt hjärtas fina vänner mellan glasens rutiga sidor. tankarna trillar lätt tillbaka till det som man en gång ägnat för mycket av sitt dunkande liv till. till något som är för upprepat och urblekt för att ens tillåta en ordentlig tanke ta tag. ändå sitter det kvar, och skaver, precis i det som nu är så otroligt himla bra. men jag är redo att komma igen. jag kanske till och med redan är där. men inte tillbaka, utan som ny, men i gamla fårakläder. för jag tror man kan komma längre än man ser. frågan är om tanken kan fortsätta när hjärtat sitter kvar. eller inte ens hjärtat, det är det som är det värsta. det är som någon liten envis del av något som inte finns. som bara är där. fel. men helt ärligt gör det inte så mycket. det kan få vara där, felet. för just nu är det så mycket annat som är rätt. jag ska odla hav och gröna skogar för de som aldrig sjungit livets tårta.

min andning repeteras och livet dränker mig i ett skimmer som blänker felen i girighetens och mörkrets ögon. man trillar ner, men kommer igen. kanske. jag har tur. men jag är glad. ge inget som de inte skulle kunna ta. håll mig utom det som aldrig var, för jag vill aldrig mer komma dit. nu ska jag låta ögonen blinka och naglarna växa för något som kan ske på riktigt. för det ska fantasins vilda drömmar inte sluta, men de dumma molnens stora skyltar måste bli bättre och tydligare. men dem vill jag inte se för än precis innan pianot trillar ner. sedan vill jag rätta till kavajen och gå vidare, för att sedan i tredje, fjärde steget glömma alltihop och fortsätta mer dillen och solens varma strålar även när de inte finns.

tänk vad äckligt positivt allt kan bli, i en värld av diffust men benhårt mörker. men allt finns kvar, varje skråma på ett äpple. däremot infinner sig vissa dagar i rätt ljus, de flesta inte. jag ska sluta tänka. stänga av. då blir allt bra.