Jag skulle kunna strunta i att göra flera saker på en gång, ta en sak i taget och låta tiden ha sin gång. Jag skulle kunna vara den där personen som undrade om du fortfarande tittade men inte vände mig om en extra gång. Jag skulle kunna planera allt och följa mitt schema utan snedsteg, dubbelbok och annat tjafs. Jag skulle kunna andas men inte leva om det gyllene i livet inte fick plats.
Jag skulle kunna strunta i att träffa en vän när jag egentligen inte har tid. Jag skulle kunna strunta i att pressa mobilen och dess räkning när längtan av en röst tar vid. Jag skulle kunna sluta att prata med en främling på bussen, ge faan i att säga hej till chaffören och låta tanten på ICA själv ta ner jäkla saft. Jag skulle andas men inte leva om det gyllene i livet till slut blev en last.
Jag skulle kunna planera allt, ha med en matlåda och träna varje dag. Jag skulle kunna plugga var minut, spara pengar men inte vara jag. Jag skulle kunna lyssna till någon annan som sagt vad jag kan klara av och inte lyssna på de råd som mitt hjärta gav. Jag skulle kunna göra allting rätt, men inte lära mig något nytt eller ändra mitt sätt. Jag skulle kunna se på när livet flyr förbi, hur alla kör om och får en ny bil. Jag skulle andas men inte leva om det gyllene i livet bestämde sig att fly.
Jag skulle andas men inte leva om inte valet var mitt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar