Ge mig en timme, en minut.
Genom den skitiga rutan inramad av de bacillproppade rabiesgardinerna på fem-timmarståget, ser jag hur vi rullar igenom vårt avlånga falukorvsland från allas vår baksida på västkusten till vår plaskiga, segregerade, kalla och malmsdelade - alldeles alldeles underbara hufvudstad. Fläskläggarnas paradis, U.O:s enda svenska belägringsplats, affischrykartanternas territorium, lattepappornas heliga Mekka,staden med världens enda (??) rutiga handlingsplats. Staden där allting egentligen handlar om att vara eller bli någon eller något, alla på en gång - Stockholm mitt Stockholm.
söndag 30 december 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar