onsdag 11 februari 2009

sand in my hands

jag tror inte på att ge upp. jag tror inte på att något eller någon ska få bestämma min framtid. jag tror inte heller på att något egentligen spelar någon roll längre. jag tror på dagen som kommer och försöker glömma den som varit. strävan blir för stor, längtan för omfattande och viljan helt enkelt för hård. kanske är det dags att lägga ner innan man ens ha börjat. en era är nu slut. det var på gränsen att flaggan var kvar i topp. men det är svårt att inse att något är över. något fantastiskt och stort kommer aldrig igen. men det svåraste är att gå tillbaka och inse att inget finns kvar. inte ens hoppet om att kunna skapa något nytt av det gamla. det värsta är när man överlevt sig själv och inte inser det.

1 kommentar:

Anonym sa...

Hej! Ville bara slänga in en kommentar och säga att du skriver jättefint. :)