KB, St Patrick, Emma och pensionärskväll

Just denna vecka. Den fjärde veckan i mars tjugohundraåtta började med en måndag. En måndag som var hård, men bra. Det började med genomgång i skolan i det magiska (men tröttsamma) statistikprogrammet SPSS. Efter det rullade vi ut ur glasdörrarna på Karlavägen 104 och rakt in i 42:an där vi av lathet satt och inväntade avgång i åtta minuter. Jag och min kära grupp studsade av en bit fram på valhallavägen och promenerade, i något som jag minns rätt bra vårväder, genom humleparken ner mot bibliotekernas bibliotek - KB! Efter att ha huggit varsitt skåp och tagit med några välvalda ägodelar och pinaler i de onödigt stora påsarna (så vakterna kan se vad man smusslar omkring med) gled vi in i lunchrestaurangen, och däri också en egen värld. Inte bara KB-världen, utan också världen där forskarna möts i någorlunda verklighet, för att vid enmannabord avnjuta dagens näring. Vi drog genast ner medelåldern i lokalen med ett hugg år, och jag betraktade förtjust alla underbara och underliga filurer. Mättare i magen tog vi de oändligt många trapporna ner i underjorden och humlegårdens skattkammare och tidningsälskarnas förlovade land - mikrofilmsläsesalen! Där spenderade vi timmar åt att läsa gamla klubbannonser till vårt fördjupningsarbete. Tio över fem gav jag upp och tog med trötta steg mig upp till världen utanför, och dess fasansfullt äckliga snöslaskväder. Bakgator och kungsgatan upp spenderas i telefonhysteri för planering av kvällen. Därefter blev det tuben och buss hem till Åsa för tortellini med örtsås - underbart, men kort! Hastade tillbaka ner till Slussen, mötte upp Anna och nästa mål - irländskt i vasastan! Mötte upp Emma och Mange på ett riktigt härligt livat Limerick för att fira St Patricks Day och att Emma fyller 21! Det blev öl, skrålanden, gröna hattar (dock INTE på oss!!) härliga människor och härliga tider. Så småningom hakade Isa på, och Anna trillade hemåt. In på småtimmarna blev kvällen lite mer svajig med drama, diskussioner och annat slask. Efter mycket, lite för mycket en måndagskväll ramlade jag och Felicia in i en taxi till nattbussen. Trötta och hesa. Men ändå rätt glada, trots vissa missöden. Hemma igen insåg jag att min maximala skönhetssömn kunde ta sig friheter på tre timmar då lampan släktes vid fyra och klockan sattes på sju!

Imorse när klockan ringde var det svårt och tungt, men bare o bita i det sura äpplet. Upp, in i duschen, på med kläderna och i med lite frukost för att sedan flänga ut i de dåligt utvalda tygskorna i dagens snöslask och ner till tåget. Förmiddagen spenderades på KB och vi var tillbaka på skolan vid lunch. Efter plugg, statistik, tidningsmöte och ett sista redigerande i mina artiklar kunde jag trött, stirrig och vinglig lämna 104:an någon gång närmare halv sju. Därefter avslutade jag och Åsa dagen med pizza och jazzkväll med ett gäng pensionärer på Louis på Medis.