Dagen D kom, och gick!

Denna morgon i cafét på skolan var till synes nästan som vanligt, men ändå inte som någon annan. Vi fikade, umgicks, skrattade och pratade, som vanligt. Men den ringlande kön fram till den lilla registreringstanten, alla oroliga blickar och dunkande hjärtan gjorde oss ständigt påminda - det var konkurrens i luften. Nittiosju förväntansfulla människor, alla med samma dröm skulle slåss om de åtråvärda trettionio platserna till höstens produktionsutbildning.

Men trots allt var stämningen väldigt bra, vi stöttade och hejade på varandra. Vi delades in i grupper, klappade varandra på axlarna och övande på andning och kolonier. När jag äntligen satt framför datorn för det första provet var pulsen hög och andningen något oregelbunden, trots den tidiga timmen och dålig sömn var jag taggad till tusen. När klockans sekundvisare sakta tickade över nio var dagen igång - på riktigt. Fyra prov och många timmar senare var jag klar. Och jag överlevde med någorlunda heder i behåll. De tre första proven gick över förväntan, det fjärde åt skogen - som väntat. men hur det än går så är jag rätt nöjd. Jag är stolt över att få vara med och slåss, och jag kommer aldrig sluta hoppas eller ge allt. Men jag lägger min röst på några av mina duktiga kompisar, och hoppas att en och annan gulleplutt slinker med. Men vem vet, kanske är jag inte så dum som jag ser ut?! Inom två veckor vet jag.

Nu tar jag semester och flyr ner mot min älskade västkust ett par dagar. För att vila mig, älska livet och träffa fantastiska nära och kära.