visionen av abstraktionen, eller att bara försöka

Bloggtokig som jag verkar vara idag, måste jag bara spara en liten händelse.

Dagens middag var lite bananas.
Allt började med att pappa tappade spagettin i diskhon. Sen gled vattenflaskan ur min hand när jag hällde upp i mitt glas, allt gick i slow-motion, men hela halva bordet blev blött och vattnet liksom stänkte upp på både värmeljusglasen, skålar och mig. Detta ledde till att jag och di små skrattade tills vi fick ont i kinderna och (iallafall jag) låg dubbelvikt, lutad mot fönsterbrädan. Men la grande finale utgjordes av att min syrra (i ett konstigt nog rätt förvirrat tillstånd) servade en gurkskiva rakt emot mig - SMACK - hon satte den precis under nyckelbenet, där den klenade sig fast tills jag efter ännu lite mer hysteriskt skrattande lyfte bort den lille parveln.