M Å N D A G

Det var lite jobbigt idag. Lät väckarklockan driva mig till totalt vansinne, och efter en timmes snoozande satte jag stopp för f*nskapen. Jag drog täcket upp till näsan, drog av ett rejält hostsolo och skrockade ångestladdat åt min plan att gå upp och träna i ottan. Vaknade ungefär en gång i timmen när familjen droppade av. När min stora lillasyrra gick som siste man, vårklädd, fin och med sol i sinnet skymtade jag ljusa skyar utanför fönstret, genom gardinerna. Hoppet tog fart och jag fick det där vårpirret i mig. Jag frågade om det var sommar ute och syrran ropade "mars, april nånting" till svar. Jag hörde dörren gå igen och försvann i en dröm med nätta guldskor, tunna leggings, parkhäng och tussilago. Tillslut lyckades jag tvinga mig själv att kravla mig upp runt tio. Jag stod och njöt vid balkongen av solens ljus i mina trötta ögon och dess värme på mina bleka ben, ända fram till jag såg mig i spelgeln, där en wettex-urtvättad, sömnlös och allmänt grå figur med smutsigt hår kisade tillbaka. Där började resten av min dag. Måndag. En måndag när jag gick runt på nedervåningen, runt runt i köket och högt beklagade hur jobbigt det faktiskt är att gå o duscha. En måndag då otrvin och fiskmannens vän är min bästa. En måndag när det är kallare idag än ute. En måndag då inte ens ett sjukt snyggt nytt reafynd på min kropp kan rädda dagen. En måndag när det nytvättade håret faktiskt vill åt rätt håll, men ändå inte. En måndag när kaffet rinner över sevenelevens disk, för att jag inte kan kontrollera mina trötta armar. En måndag som är så mycket måndag som det kan bli. Januarimåndag med förkylning, trötthet och lite ångest om hur man faktiskt ska hinna med allt denna vecka.