Att fira en fredag

En ledig fredag skulle firas med en förmiddag på stan. En sådan där förmiddag då man strosar runt utan mål och måsten, njutandes av alla andra som springer kors och tvärs på möten, jobbet, skolan och shoppingrundor. Men förmiddagen sköts fram några timmar eftersom John Blund verkade ta ut någon slags flextid. Så småningom traskade jag ut med uppkavlade byxben och tygskor i ett rätt så grått och tisseltassel-regnande Stockholm. Det blev en redig svängom på söder för att sedan lyxa till det med huvudstadens bästa italienska mat med fullkorn och för mycket olja. En blå tub tog oss sedan genom tunnlarna in mot smeten där vi estetiskt struttade in i tygaffären. Kön var lång och tygerna många men 170 kronor och mycket fantasi räckte till minst två klänningar. Tillbaka i förorten slängde jag in en gammal stenkaka med Cat Stevens, dammade av symaskinen och satte igång med mitt skapande. Trots att jag så gott som är allergisk mot att klippa eller sy rakt gick det riktigt bra. Men när första klänningen skulle provas för sista gången upptäckte jag ett mindre charmigt fel (såklart!). Då blev jag irriterad, slängde iväg skiten och gick för att tvätta.

En frisk och nyttig middag med grapefruktsdessert inhandlades, knåpades ihop och avnjöts i Åsas territorium på söders höjder. Lite godis (för att väga upp det nyttiga, haha) och en halv stockholmboogie senare var jag ute på vift under den mörka majhimlen. Stegen styrdes mot det gamla kära Carmen och mina två favoritfredrikar (med respektive hänggäng) som råkade befinna sig där samtidigt. Sedan tog festivalfredrik handen min och vi tog oss över slussen till wunderbara debban som tydligen nu också öppnat hela sin uteservering. Eftersom vi skulle möta upp hans pals där inne torskade vi ett inträde trots att vi senare mest hängde på uteserveringen som var gratis. Men vi fick lite valuta för pengarna eftersom vi hann med halva kvällens spelning med en märklig amerikanare, nämligen BOB LOG III som satt ensam på scenen med gitarren i hand och sjöng igenom en motorcykelhjälm. Det var en upplevelse, snacka om att ha hittat sitt sound. Vi körde ett härligt och intensivt pass på dansgolvet till 50-60tals-tonerna från DJ-båset, drack lite öl och hann med att träffa på en del fredagsglada bekanta. Kvällen avslutades med lite mingel på uteterassen. Hemma hade syrran huset fullt och jag kom hem i något slags 17åringscamp och slocknade någon timme senare trött och lycklig i min prinsessan-på-ärten-säng.