Lördag. Efter några timmars sömn slår jag upp de blå, hoppar in i duschen och får på mig dagens festivaloutfit, kör vidare på re:publiktröja med twist och kombar med klänning och tygskor. Hoppar ut ur en vit bil runt två på universitetet. Hämtar nycklar, öppnar backstagesstugan och möts av en inte allt för charmig ölodör från fredagens efterfest. Jag öppnar alla fönster som går och med ajax (min nya bästa vän..), mopp och en trasig sopkvast tycker jag mig uträtta storverk. Trots att stugan är mission impossible när det gäller fräschör är jag ganska nöjd efter en dryg timmes fejjande och piffande. Men snart krökas min rygg igen och ajaxen tar återigen plats vid min sida när en herre i re:publikteamet trillar ned för att be om hjälp att lasta ur en bil och hostar gormandes om en påtaglig ölstank! Då blir jag ledsen men hjälper honom bära hans förbaskade skit för att sedan överkonsumera den otäcka fräna ajaxen ännu mer.
Sen laddar jag kylen med dryck, fyller på skålar och ställer fram nya ljus - lagom i slutfasen trillar de första artisterna ner. Dagens artistkår är lite mindre jag. Lite mindre hiphop och mer synt. De är överlag något äldre, vildare och syntsvartare. Men de är snälla. Och högljudda. Jag serverar dem snällt och blir mycket väl bemött tillbaka. Medan artister checkar in, trillar ut och in och tillbaka, riggar låtlista, jammar (heter det att man jammar även i syntvärlden? troligtvis inte..), byter om, sminkar varandra, drar råa skämt, spexar, dricker öl och har sig passar jag på att plugga lite lite mellan varven. Snart inser jag dock att livet utanför papparerna är roligare och blir snart avbytt.
Efter närmare fyra timmar under jord ser jag solen igen. Tar en sväng runt på området men känner mig inte hemma bland alla svartklädda syntare. Så jag köper lite indiskt och springer och hänger i det andra backstage med trevliga artister, nya och gamla vänner. Sen skickas jag runt lite varstans. Springer, hämtar, servar, hjälper till - hit och dit. Leggar folk vid ingången, dricker kaffe och kollar väskor in till klubblokalen hela tiden bubblandes av prat och skratt. Det är det som jag älskar med att jobba på festivaler - det är så socialt, man träffar så mycket folk och har så kul. Det är som om alla är en enda stor familj, alla som jobbar på och med festivalen alltså, helt fantastisk stämning. Till exempel byggde jag upp en fin "vänskap" med en kille som vaktade staketbiten som jag slank igenom typ 647 839 gånger. Tänk er att vi bytte några ord och skratt varje gång - fint! Eller vakten som vägrade erkänna att han njöt av att låta folk gå igenom en lång kögång av staket med hänvisning till att det andra utan omväg bara är utgång, som stod bredvid mig när jag kollade väskor. Det var som fågelkvitter i mina öron när han gång på gång uppmanade besökarna att visa sina väskor för mig. Tänk er - en stor securitas med snälla bruna ögon befaller andra att visa sitt innersta (väskinnehåll) för lilla mig - fatta vilken connection vi fick.. Eller varför inte mellan mig och arrangören i rosa tröja som nickade lite stressat men snällt, fixade kaffe och filt fast jag inte frös. Fantastiskt fint alltihopa och allihopa.
En vända ner i backstagestugan för att sedan byta upp mig till det andra backstage och däremellan hinna se lite tysk synt. Där oppe blev jag någonslags dörrvakt mixat med pratnissa som hänge och flängde med grabbarna grus. Tydligen slank en och annan icke-artist in men de såg så artistiska ut och var så mysiga så jag godkände det lite i smyg. Men det var för att de var så ärliga och själva kom fram och erkände - då kunde jag ju inte med att slänga ut de små liven. Ingen kom till skada och alla var glada, det är allt som betyder något. Efter lite tjat lyckades jag slå mig fri för att gå ut, ta en efterlängtad öl, babbla runt, lyssna på min nyfunne väns spelning och hänga med mina fina vänner. Ute bland de dödliga hittade vi två hiphopare att prata hiphop med och så fick jag två presenter av min backstagekompis Elvis. Snart tröttnade vi på oskönt drag och avslutade kvällen med ett par sköna skratt och wrap-it-up:s i stugan. Därefter blev det en bulle hem. Trött, nöjd och väldigt glad efter en snabb men fantastisk helg hoppade jag hem till en uppgående söndagssol.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar